~ Regler ~
Eftersökshunden arbetar i nära kontakt med sin förare. Ett sammarbete som skall pågå under hela eftersöket.
Hunden skall arbeta i ett lugnt och tyst tempo. Föraren skall röra sig tyst och vara tyst förutom när lågmälda
beröm ges till hunden.
Viktiga egenskaper
* Näsans känslighet
* Spårvilligheten - jaktlust
* Spårsäkerheten - att följa samma spår
* Psykisk uthållighet - envishet, tåga
* arbetssättet vid spårningen - lugnt, låg näsa, spårnoga
Det är viktigt att förstå att det tar tid att lära en hund att bli spårsäker, spårnoga och metodisk i sitt spårarbete.
Det krävs mycket tålamod från föraren och man ska inte överanstränga sin hunds psykiska prestationsförmåga.
Att lära sig att "Läsa av" hundens signaler är mycket värdefullt i spårarbetet. Hur ser hunden ut när den spårar, vid
skenspårning, när hunden fått tappt, växlat över på färskt vilt eller aktivt söker efter det tappade spåret.
En del hundar är svåra att läsa och visar bara med små tecken att den aktivt spårar medan andra är mycket tydliga
i sitt spårarbete och visar klart när den är på spåret.
De flesta hundraser är användbara för spårarbete. Lämpligast är i regel de raser där spårningsanlagen renodlats t ex
Schwesshund, Tax, Drever, Basset, Beagle.
De stötande, stående och apporterande fågelhundsraserna Spaniel, Retriever, Vorsteh, Munsterländer m.fl är spårvilliga men
har ibland vindsökande och kryssande arbetssätt med något sämre spårsäkerhet. Men kan dock tränas till utmärkt arbete.
Vittring
Ett djur avger vittring och lämnar efter sig ett doftspår = viltspår.
Vittring kan förekomma som:
* Kroppsvittring
* Spårstämpelns vittring
* Det sårade djurets vittring (blodvittring, trasiga vävnader och organ, kroppsvättskor)
Vittringens styrka och varaktighet är beroende av:
1. Spårets ålder
Varma slag - upp till en timma
Kalla slag - upp till ca två dygn
2. Djurets fysiska tillstånd
Ett friskt ostört djur - normalt vittringsgivande
Ett uppskrämt djur - avger starkare vittring
Ett brunstigt djur - könsdoftkörtlarna aktiverade
Ett skadat djur - vittring från blod, vominnehåll etc.
3. Markens beskaffenhet
Torr hård mark - Liten kontaktyta för foten
Fuktig mark - Binder doftsekret bättre
Vegetationsrik mjuk mark - Stor kontaktyta
4. Väderleken
Temperaturen
Varm mark - Som avkyls ger utstrålning, avdunstning=bra vittringsförhållanden
Kall mark - Som uppvärms ger daggbildning, vittringen binds vid marken
Blåst - Driver bort vittringen från spåret
Regn - Binder vittringen och drar ned den i markförnan
Spårinlärning
En hund kan aldrig tvingas att spåra utan spårar för att den själv tycker att det är roligt. Med medveten
och positiv träning så höjs motivationen till att spårning är roligt. Spårträning är ett mycket bra sätt
att mentalt motionera hunden på. När hunden arbetar med näsan i lugn och ro och lyckas i kombination med rolig
träning så stärker det hunden. Kontakten mellan föraren och hunden blir bättre och stärks.
De första spåren läggs som motivationsspår för att få hundens intresse och förståelse för att följa ett spår.
Spåren är korta, raka och lätta. Blod används rikligt i spårstart och de första metrarna, ju längre
spåren sedan blir och ju mer hunden utvecklas i sitt spårarbete så minskas blodmängden.
Cermonier
Inför spårstarten är det bra om föraren alltid gör på samma sätt så hunden blir koncentrerad samtidigt
som hunden förstår att den skall arbeta. Utrustning som spårsele/halsband och spårlina användes bara vid spårning,
aldrig under annan dressyr.
Träning på konstgjorda spår
1. Börja helst spårträningen före eller efter annan jaktträning.
2. Ålder? - Jag börjar med mina valpar redan vid 8 veckors ålder men bara korta KRAVLÖSA spår som dom får gå med en gång
3. Låt hunden stifta bekantskap med viltdel och blod under beröm, lugn och uppmuntran.
4. När hunden är bekant med viltet så lägg korta spår på 100-200 m ochh i lättframkomlig terräng.
5. Öka längd och svårighetsgrad allteftersom hundens spåregenskaper ökar, låt hunden aldrig misslyckas här.
6. Spårvilligheten kan förbättras genom beröm och uppmuntran under träning och genom utnyttjande av verkliga fall.
7. Spårsäkerheten kan förstärkas genom att lägga ut förvillande spår på "riktiga" spåret
8. En het hund kan dämpas genom att spåret görs svårare (t ex äldre spår, lite blod eller inget blod) eller genom dressyr
9. Träningsspåret skall markeras väl. Man måste veta exakt var spåret går för att kunna påverka och stödja hunden.
10. Spåret ska för hunden ha en klar och intressant avslutning
Spårskiss (förslag)
anlagsklass
Öppenklass
